Jag talade med mitt äldsta barnbarn för en vecka sedan. Han fyllde 13 år och vi talades vid per telefon. Vi talade bland annat om att han snart skulle åka till USA. Jag sa ” kan du skicka ett vykort till mormor när du är där?”. ” Ja visst, sa han, det ska jag göra”. Det blev lite tyst och så sa han ” vad är det för något förresten”, är det som ett brev”?
Jag skrattade gott och förklarade.

Efter några dagar hade detta samtal mognat. Hur har det blivit egentligen? Vi skriver sms, skickar mms, mejl och fotar med telefonen. Idag gör vi massor med våra mobiltelefoner, vilket är säkert bra, men det tål att fundera på tänker jag.
Tidigare skrev vi kort och brev, nu ringer vi till varandra i bästa fall, annars blir det ett sms.

Jag har alltid skickat kort, till massor med människor. Både från semestrar och lite då och då när jag har haft lust. Min mamma var likadan och även min äldsta syster. Nu är det båda på andra sidan och jag får inga direkta vykort från dem…..

Min förra svärfar skickar vykort fortfarande och jag skickar till honom, det är den enda just nu och jag saknar hela proceduren. Finns det fler där ute som tänker som jag?

Tror att just julkorten existerar fortfarande, men resten av året är det tyst, eller???? Är vi många som tycker att vykort är trevliga och mysiga att få? Berätta gärna kära läsare.

Låt oss fortsätta att glädja varandra med några skrivna rader. Må väl alla där ute !
Varm kram// Birgitta